Visionpartiet till FN: Rätten att leva öppet som muslim i Sverige hotas
Visionpartiet lämnar en 21-sidig dokumenterad framställning till tre FN-specialrapportörer om en politisk utveckling som enligt partiet har förskjutits från kampen mot extremism och islamism till att allt tydligare omfatta islam, muslimska institutioner och den vanliga muslimens möjlighet att leva öppet som muslim i Sverige. Richard Jomshof står i centrum för underlaget, men framställningen aktualiserar också Sverigedemokraternas ansvar och partiets närhet till regeringsmakten.
Visionpartiet har den 26 augusti lämnat en dokumenterad framställning till FN:s specialprocedurer om muslimers religions- och övertygelsefrihet i Sverige. Framställningen har lämnats till FN:s specialrapportörer för religions- och övertygelsefrihet, rasism och minoritetsfrågor, som ombeds överväga en gemensam skrivelse till Sverige.
Underlaget omfattar 88 källposter och dokumenterar offentliga uttalanden, återkommande riksdagsförslag, muslimska församlingars utsatthet och den politiska kontext där Sverigedemokraterna gått från politisk isolering till formaliserat inflytande och en uttalad möjlighet att ingå i en framtida regering.
Framställningen riktar sig inte mot Sverige eller den svenska befolkningen som helhet, utan mot en specifik dokumenterad politisk utveckling, de aktörer och förslag som ingår i den samt de skyddsmekanismer som krävs när sådan politik närmar sig regeringsmakten.
En bredare politisk utveckling
Under lång tid gjordes i svensk politisk debatt en tydlig åtskillnad mellan terrorism och extremism, islamism och islam samt mellan extremistiska miljöer och vanliga muslimer. Visionpartiet menar att den gränsen blivit allt mindre tydlig.
Moskéer, böneutrop, muslimsk klädsel, skolor med muslimsk profil, religiösa huvudbonader inom offentlig verksamhet och muslimska institutioner har återkommit i riksdagsförslag under flera riksmöten. Framställningen redovisar relaterade förslag från ledamöter från SD, KD, M och L, med olika innehåll och räckvidd.
Samtidigt har retoriken förskjutits. Richard Jomshof har sagt att ”islam är extremism”, att ”vi måste kunna kritisera muslimer som grupp” och att ”islamismen är islam”. När han fick frågan vad han ville säga till fredliga muslimer i Sverige svarade han: ”De kan ju sluta vara muslimer för det första.” Han har även skrivit om att ”befria ett land från islam” och beskrivit en möjlig ministerpost som ”avislamiseringsminister”.
”Tidigare sades det att detta handlade om terrorister, extremister och islamister. Nu ifrågasätts moskéerna, slöjan, skolorna, den religiösa organiseringen och till sist även den fredliga muslimens rätt att fortsätta vara muslim. När ledande politiker själva sätter dessa ambitioner i ord måste deras ord tas på allvar. Vi ser ett systematiskt politiskt mönster där allt fler delar av muslimers religiösa och institutionella närvaro görs till politiska problem. Det går inte längre att utgå från att den vanliga muslimen står utanför måltavlan.”
Framställningen placerar utvecklingen i en bredare minoritetskontext. Officiellt svenskt material beskriver både muslimska och judiska församlingar som särskilt utsatta för återkommande hot och angrepp, samtidigt som FN tidigare har uttryckt oro över växande intolerans mot religiösa minoriteter i Sverige. Visionpartiet framhåller därför att frågan också gäller styrkan i Sveriges minoritetsskydd som princip.
Jomshof, Sverigedemokraterna och regeringsmakten
Richard Jomshof är sittande riksdagsledamot, tidigare partisekreterare för Sverigedemokraterna och tidigare ordförande i riksdagens justitieutskott. Visionpartiet bedömer därför att frågan inte kan reduceras till en fristående opinionsbildares personliga uppfattningar.
Trots den återkommande serien av uttalanden fortsätter Jomshof att företräda Sverigedemokraterna. Visionpartiet kräver att partiledningen klargör om hans uttalanden är förenliga med att fortsatt företräda partiet. Om Sverigedemokraterna inte står bakom dem bör Jomshof enligt Visionpartiet lämna sina politiska uppdrag och uteslutas ur SD. Om han får fortsätta företräda partiet utan sådana konsekvenser menar Visionpartiet att också partiledningen måste bära det politiska ansvaret för den hållning den väljer att acceptera.
Frågan får särskild betydelse genom Sverigedemokraternas förändrade institutionella ställning. Genom Tidösamarbetet har partiet fått formaliserat politiskt inflytande, och statsminister Ulf Kristersson har öppnat för SD i en framtida regering med betydande politiskt inflytande och viktiga ministerposter. Jomshof har själv därefter diskuterat ministeransvar för frågor som rör islam och det han kallar ”islamisering”.
Den 24 augusti diskuterade han, på frågor om hur hans syn skulle kunna omsättas i ministerarbete, bland annat begränsningar av finansiering, stängning eller rivning av moskéer, slöjförbud och möjlig ”avhopparverksamhet” för människor som fullt ut tror på Koranen.
Mot denna bakgrund har vi därför lämnat in denna anmälan. Vi vill samtidigt poängtera att framställningen inte tillskriver regeringen Jomshofs uppfattningar. Den aktualiserar i stället frågan om vilka rättsliga och institutionella skydd som finns om personer med sådana dokumenterade ståndpunkter får minister- eller förvaltningsansvar över politik som direkt påverkar muslimers religionsutövning.
FN ombeds granska utvecklingen
Den fullständiga framställningen beskriver den sammantagna utvecklingen som ”eliminationistisk politisk retorik riktad mot islam som levd religion, och i förlängningen mot muslimers möjlighet att leva som muslimer” och varnar för att utvecklingen, om den omsätts i regeringspolitik, i sin yttersta konsekvens kan undanröja de institutionella och samhälleliga förutsättningarna för att organiserad muslimsk religionsutövning ska kunna bestå och föras vidare mellan generationer.
De tre FN-specialrapportörerna ombeds överväga en gemensam skrivelse till Sverige om bland annat muslimers rätt att behålla och utöva sin religion, skyddet för moskéer och muslimska församlingar, de återkommande politiska förslagens status samt vilka rättsliga och institutionella skydd som finns om sådana ståndpunkter får tillgång till minister- eller förvaltningsansvar.
När en minoritets grundläggande rättigheter blir politiskt förhandlingsbara försvagas skyddet för alla minoriteter.
Visionpartiet uppmanar muslimer, moskéer, muslimska organisationer och samfund, andra minoriteter och det svenska civilsamhället att säga ifrån och dra en tydlig gräns. Detta får inte normaliseras.
Detta handlar ytterst om huruvida organiserat muslimskt liv ska kunna bestå i Sverige. Moskéer, muslimska församlingar, religiös klädsel och till sist själva rätten att fortsätta vara muslim har steg för steg gjorts till politiska måltavlor. Då handlar det inte längre om en hård migrations- eller integrationsdebatt.
Våra farhågor är allvarliga: det extrema börjar bli det normala. Det normala kan snart bli regeringspolitik. När den gränsen väl har flyttats står inte bara orden på spel, utan människors faktiska möjlighet att leva öppet som muslimer och föra sin religion vidare till nästa generation. Vi tänker inte vänta tills den gränsen redan har passerats.
Undertecknat:
Sead Busuladzic, partiledare
Adel Sadat, partisekreterare
Hassan Khan, kassör
Läs hela underlaget
Visionpartiets framställning till FN:s specialprocedurer finns tillgänglig i sin helhet på svenska och engelska. Här finns huvudhandlingarna, det engelska pressmeddelandet och det samlade dokument- och källunderlaget.
Se presskonferensen
I presskonferensen redogör Visionpartiet för varför framställningen har lämnats till FN, den politiska utveckling som dokumenteras och vad partiet menar står på spel för muslimers religionsfrihet och organiserade muslimska liv i Sverige.


